Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vetenskap och amatörer: digitaliseringens nya former för vetenskaplig kunskapsproduktion

Vetenskapen har genomgått stora förändringar i samband med utvecklingen av digital teknik. Enorma datamängder skapas och lagras på sätt som inte tidigare varit möjligt i vetenskapens historia. Från vissa håll talar man om ett paradigmskifte som innebär både stora utmaningar och möjligheter. Ingen kan idag överblicka vad alla dessa mängder data kan bära med sig när det gäller vetenskapliga möjligheter och framsteg. Samtidigt krävs det enorma resurser för att skapa ordning och analysera dem - resurser som vetenskapen får allt svårare att själva tillhandahålla. En av de mer spektakulära och framgångsrika lösningarna på detta problem är att möjliggöra för frivilliga amatörer att lämna ett bidrag till vetenskapen, oavsett deras ålder, kön, etnicitet och utbildning, via hemsidor på internet. Det här stadigt växande fenomenet kallas ofta för "crowdsourcing", "citizen science" eller "crowd science" och har redan använts inom journalistik, politisk aktivism och i mer kommersiella sammanhang.

Att använda sig av frivilliga insatser inom vetenskapen blir allt mer organiserat och idag samlar sig flera av de världsledande vetenskapliga institutionerna till gemensamma investeringar där detta arbetssätt används. Förväntningarna inom vetenskapssamhället är stora. I ett projekt för att klassificera galaxer bidrog 200 000 frivilliga till att 150 miljoner klassificeringar av galaxer utfördes under bara ett enda år. Något som hittills resulterat i 25 vetenskapliga publikationer. Initiativen blir också allt mer avancerade och fantasifulla för att värva människor att frivilligt arbeta för vetenskapen. Det är t ex möjligt att spela dataspel online och medverka till framsteg inom vetenskapen trots att deltagaren har mycket begränsade kunskaper om vad t ex en molekylstruktur är för något.

Det är inget tvivel om att de här nya sätten att organisera forskning på kan vara en enorm tillgång för vetenskapen och den ger också allt större skaror utanför vetenskapen möjligheter att vara med och skapa kunskap. Frågan är vad detta betyder? Frivilliga bidrag till vetenskapen från en större population av icke-experter kräver naturligtvis något sätt att försäkra sig om och upprätthålla den vetenskapliga kvalitén.

Syftet med projektet är att bidra till kunskapen om hur digitala teknologier förändrar villkoren för hur vetenskaplig kunskap skapas. Centrala frågor är av vilka och hur vetenskaplig kunskap skapas i dessa olika projekt? Hur kan forskare garantera att detta är ett sätt att skapa vetenskaplig kunskap på? Hur använder forskare och programmerare digitala teknologier för att göra det möjligt för frivilliga som inte vet något om vetenskaplig teori och metod att faktiskt kunna ge bidrag till vetenskapen? Varje projekt kräver komplicerade samarbeten av olika yrkesgrupper, forskare, dataprogrammerare - och i allra högsta grad av de frivilliga som alla har del i hur framgångsrikt ett projekt blir. De närmare detaljerna kring hur detta samarbete organiseras och vad det betyder för den vetenskapliga kunskapen och för viljan att ge ett frivilligt bidrag har precis börjat undersökas av humanvetenskapen.

Projektet startar sensommaren 2014 med stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. 

Mer om projektet

För mer information kontakta:

Dick Kasperowski, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet
E-post

Projektblogg

Läs mer på projektets blogg (engelska) http://citizenscience.blogg.gu.se/ >>

Medlemmar i projektgruppen

Dick Kasperowski, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet
Christopher Kullenberg, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet
Niclas Hagen, avdelningen för etnologi, institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet
Thomas Hillman, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet
Marisa Ponti, Institutionen för tillämpad informationsteknologi, Göteborgs universitet
Igor Stankovic, Institutionen för tillämpad informationsteknologi, Göteborgs universitet
Geoff Bowker, Donald Bren School of Information and Computer Sciences University of California, Irvine
Åsa Mäkitalo, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet

Sidansvarig: Elin Johansson|Sidan uppdaterades: 2014-05-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?