Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Rep-rap: Studie av användare som konstruerar en hemmabygd 3D-skrivare

Den fria mjukvaru-rörelsen är ett exempel på hur användare kan involveras i lärandeprocesserna kring nya teknologiska praktiker. Inom denna subkultur har det under de senaste åren vuxit fram en ny gren som försöker tillämpa samma idéer och metoder på utvecklingen av så kallad "öppen hårdvara". Begreppet syftar på hårdvara som utvecklas kollektivt och där resultatet publiceras fritt för alla och envar att ta del av. Pilotprojektet undersöker hur amatörer och entusiaster utvecklar en 3D skrivare som går under namnet "Rep-rap". Maskinen består av ett skrivarhuvud som rör sig i tre axlar och som "skriver ut" objekt i plast. Tekniken har länge använts inom industrin för att göra prototyper men en sådan maskin kan kosta flera miljoner kronor. I jämförelse ligger priset för delarna till en Rep-rap på mellan tre till femtusen kronor. En faktor som pressat ner kostnaderna för Rep-rap är att drygt hälften av delarna kan skrivas ut på en likadan 3D-skrivare. Ambitionen är att designa maskinen på ett sådant sätt att en så stor andel som möjligt av komponenterna ska vara "utskrivningsbara". Utvecklingsarbetet drivs på av ett trettiotal entusiaster som är utspridda över hela världen. De dokumenterar resultaten av sina experiment och beskriver modifieringar på bloggar och i diskussionsforum. Fyra frågor står i centrum av denna undersökning:

  1. Hur utmanas och återskapas gränsdragningen mellan expertis och lekmän i ett sammanhang där det inte finns en sedan tidigare etablerad profession eller några andra på förhand givna, organisatoriska indelningar
  2. Hur ser förhandlingarna kring olika designer ut där det fastslås vilken nivå av teknisk kompetens som ska förutsättas av användarna? Med andra ord, vad är de praktiska begränsningarna som entusiasterna bakom Rep-rap projektet tvingas förhålla sig till och hur inverkar dessa begränsningar på utvecklingen och spridningen av teknologin?
  3. Hur förändras denna förhandlingsprocess genom involveringen av kommersiella aktörer. På vilket sätt bidrar dessa till att återinföra en tydligare uppdelning mellan producenter och användare, expertis och lekmän. Vad för roll spelar företagen för att involvera nya användargrupper förutom hobbyisterna, så som konstnärer, arkitekter och skolor?
  4. Vilka inlärningsprocesser krävs av användarna? Hur skapas förutsättningarna för sådana processer, exempelvis genom att användare sluter sig samman för att lära sig av varandra om hur man bygger en Rep-rap? Särskilt intressant blir det att belysa kontrasten mellan dessa kunskapspraktiker och drömmen som i hög grad driver Rep-rap projektet, nämligen idén om en automat som med ett musklick kan förmås att kopiera sig själv.

Mer om pilotprojektet

För mer information kontakta:

Mark Elam, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, E-post
Johan Söderberg, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, E-post

Sidansvarig: Elin Johansson|Sidan uppdaterades: 2011-12-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?